RIP Geisha 1998 - 2010 <3
Hej på er!
Jag mår inte så bra idag, jag bara gråter och gråter. Jag ska berätta varför.
Igår så blev min 12-åriga katt sjuk, hon kunde inte längre gå och hon bara låg och sov. Eftersom att vi länge misstänkt att hon har haft diabetes blev det ingen shock för oss. Vi fick en tid hos veterinären idag och nu finns hon inte längre hos oss. Jag tror att mina andra katt har misstänkt något hela dagen, han har legat hos henne hela tiden och som dom alltid brukar göra så har de hållt om och tvättat varandra. Dom var ett riktigt kärlekspar. Precis innan mamma skulle åka så gick han fram till buren och jamade jättehögt, precis som att det var ett hejdå.
Jag kan förstå att han är väldigt ledsen för han har tagit hand om henne enda sen den dagen vi fick hem henne för 12-år sen. Men jag kan inte riktigt förstå mig själv att jag reagerar som jag gör, jag har aldrig tyckt om katter och jag har heller inte brytt mig så mycket om dem. Men jag vet inte, man älskar väl alla djur innerst inne.
Jag har lite ångest att jag inte älskat henne så som jag älskar mina hundar. Men det är inget jag kan göra åt nu.
Geisha som hon hette var en konstig liten katt, eller liten kan man ju inte säga att hon var för hon var väldigt övervikgit. När hon var liten så älskade hon när man kastade hundben så hon fick springa och hämta dem, hon gillade även att ta sig ett slick på dom då och då. Hon snarkade högre än en vuxen människa och det är sånna saker som jag kommer minnas från hennes tid.
Nu orkar jag inte skriva längre.
Bloggar mer när jag orkar.
Geisha på Julafton 2005 <3
Geisha och Gizmo
Så här låg de alltid och höll om varandra. Det var riktig kärlek <3
Jag mår inte så bra idag, jag bara gråter och gråter. Jag ska berätta varför.
Igår så blev min 12-åriga katt sjuk, hon kunde inte längre gå och hon bara låg och sov. Eftersom att vi länge misstänkt att hon har haft diabetes blev det ingen shock för oss. Vi fick en tid hos veterinären idag och nu finns hon inte längre hos oss. Jag tror att mina andra katt har misstänkt något hela dagen, han har legat hos henne hela tiden och som dom alltid brukar göra så har de hållt om och tvättat varandra. Dom var ett riktigt kärlekspar. Precis innan mamma skulle åka så gick han fram till buren och jamade jättehögt, precis som att det var ett hejdå.
Jag kan förstå att han är väldigt ledsen för han har tagit hand om henne enda sen den dagen vi fick hem henne för 12-år sen. Men jag kan inte riktigt förstå mig själv att jag reagerar som jag gör, jag har aldrig tyckt om katter och jag har heller inte brytt mig så mycket om dem. Men jag vet inte, man älskar väl alla djur innerst inne.
Jag har lite ångest att jag inte älskat henne så som jag älskar mina hundar. Men det är inget jag kan göra åt nu.
Geisha som hon hette var en konstig liten katt, eller liten kan man ju inte säga att hon var för hon var väldigt övervikgit. När hon var liten så älskade hon när man kastade hundben så hon fick springa och hämta dem, hon gillade även att ta sig ett slick på dom då och då. Hon snarkade högre än en vuxen människa och det är sånna saker som jag kommer minnas från hennes tid.
Nu orkar jag inte skriva längre.
Bloggar mer när jag orkar.
Geisha på Julafton 2005 <3
Geisha och Gizmo
Så här låg de alltid och höll om varandra. Det var riktig kärlek <3
Kommentarer
Postat av: Josefin
Väldigt tråkigt! Jag är precis som du, jag gråter som bara den även när ett djur dör. De är ju trots allt familjemedlemmar och man tar dem lite för givet. De har ju alltid varit där och man kan inte tro att en dag så är de inte det längre. Hoppas du blir gladare snart! Ring om du behöver. Kram på dig <3
Trackback
